Nu är vi hemma igen efter några intensiva dagar i Aiguebelette och min första världscup! Att delta i en världscup har länge varit en dröm och jag kände en konstant pirrande känsla i magen av att vara där. Det är otroligt inspirerande att vara på en så pass stor tävling med många atleter från världens alla hörn. Visserligen blandades denna härliga känsla med lite mindre härliga känslor av anspänning, vilket ju hör tävling till.
I B-finalen var jag laddad till tusen och inställd att gå max. I mål var jag uppe i maxpuls så den planen gick bra. Farten gick också bra och jag var bara 5 ynka sekunder från en andra plats! Sett ur det perspektivet är jag hur nöjd som helst! Samtidigt är jag missnöjd med att jag kom in sist i mål i loppet. Sammantaget är jag nöjd med min insats och min tid, men missnöjd med min placering! Se resultaten från B-finalen här.
Direkt efter loppet rodde jag en halvtimme och funderade på hur jag skulle kunna ro fortare och jag fick några idéer som jag har bollat med Petter. Det handlar om tekniska detaljer som jag tror kan ge mer fart. Även förbundskapten PeO kom med några tips som jag tog till mig och som jag ska ta med mig till både träning och nästa tävling. Det blir på årets tredje och sista världscup i Lucern – jag har nämligen blivit uttagen att få ro på den med! Gissa om jag är överlycklig?!!! Då planerar jag att använda de nya Skinny-åror som jag fått av Concept2. Jag fick ett par även förra året och jag gillar dem jättemycket. Det är väldigt lätta och jag kan varmt rekommendera dem.
Under denna tävling hade jag en mindre hejarklack än på EM, även om många hejade ”på distans”. Lagom till finalen kom Lilla Edets roddare Emma Wulff som för tillfället bor i Frankrike och min tvillingbror Oscar med vännen Lisa som bor i Schweiz. Efter att båten riggats av och Petter och jag pratat om loppet hade jag tid att umgås med dem och med spänning titta på A-finalerna.