Äntligen har vår bröllopsresa börjat! Den började sekunden efter att jag kommit i mål på Head of the Charles. Enligt reglerna måste man fortsätta ro efter att man passerat mållinjen, så man kan säga att mina första minuter på bröllopsresan var riktigt jobbiga!

Det var ett bra lopp – jag tryckte på där jag ville trycka på och jag kunde ro på det sätt som jag har tränat på den senaste månaden. Loppet började bra – jag var på ett superhumör vid starten! Det är riktigt läckert att ro mitt i en stad, en stor skillnad från hemma. Jag kunde ro på bra alla fem kilometrarnda och jag höll 29-takt nästan rakt igenom loppet. Många hejade på mig under banan – bland andra JL racing (tack Ida!), Petter, Filippa och en skara människor vid Cambrigde boatclub. Det var superskönt med det stödet den sista kilometern – som ju är min starka sida. Det blev det även denna gång. Av oss 20 som rodde i Championship-klassen var jag en av de snabbaste under den sista kilometern. Jag gjorde som jag brukar i spurter – öka en takt vart 20e drag. Det blev en elfte plats för mig och jag är nöjd. Hade jag sluppit förkylningen veckorna före tävlingen hade jag nog varit bättre förberedd både fysiskt och tekniskt, men att bli förkyld är ju en del av sporten och det är bara att gilla läget. På samma sätt som att jag får acceptera att jag inte alltid kan ro i min båt Nella. Denna båten hade ett skrov med annan form, en annan rigg och ett annat märkte. Det är svårt att under några få träningspass vänja sig vid det. Inställningarna var inte heller samma som jag är van vid- vi försökte ställa in båten på bästa möjliga sätt, men det är en del grejer jag inte var bekväm med och gärna hade ändrat på.

Dagen efter loppet gick vi och tittade resterande lopp. Vi träffade Armine, en f.d. Yaleroddare som jag tränade med i Norrtälje förra sommaren. Där var även vinnaren i mitt lopp Genevra Stone. Hon utklassade alla och slog även Mirka Knapkova, som ju vann OS i somras! Genevra och jag träffades för första gången i Turin för fem år sedan där vi rodde i tävlingen Silverskiff, en årlig långdistansregatta. Sedan har vi setts lite överallt på olika tävlingar och nu i Boston.

Sammanfattat får jag säga att jag är jättenöjd med tävlingen – jag är nöjd med loppet och jag träffade min idol Lassi 😀 och mina förebilder Kim Crowe, Mirka Knapkova och Genevra Stone och dessutom har jag inhandlat en ny taktklocka (med gps). Stort tack till alla er som stöttat mig denna gång!!! Ert stöd värmer och hjälper massor! TACK!

Läcker rodd i Boston!

Då var det dags för årets sista roddtävling! Petter (min man sedan en månad tillbaka) och jag är på plats i Boston! Idag, den 20e, är det dags för Head of The Charles Regatta. Det är 48e året som tävlingen arrangeras och det är världens största roddtävling med ca 9000 startande! Helt otroligt! Det blir första gången jag ror denna tävling i singel – för tre år sedan var vi här med Uppsala Akademiska Roddarsällskap och då rodde jag i en fyrmansbåt och för sex år sedan var Petter här rodde fyrmansbåt! Det är nästan så att vi börjar bli veteraner på denna tävling.  Vi kom hit för tre dagar sedan och jag har haft möjlighet att träna och ”ro in” den båten som jag hyr – en Hudson båt. Jag har fått känna på hur det är att dela roddvatten, det är många andra båtar ute på vattnet, framförallt är det många åttor ute. Dessutom finns här flera broar att hålla koll på, en stor skillnad från hemma där jag har en hel sjö bara för mig själv! Framförallt kände jag av de andra deltagarna igår när jag rodde, dagen före tävling.  Det var andra båtar åt alla håll och kanter. Helt otroligt och lite läskigt!  Jag kom på att sist jag rodde här satt jag i en besättningsbåt och då hade Johanna koll på styrningen. Denna gången måste jag sköta allt sådant själv. Det hade onekligen varit skönt om Johanna kunde ha suttit i båten även denna gång!

Rodd hemma med Britta från Stockholms roddförening

Det har varit en händelserik månad på många sätt och vis. Jag har kunnat träna bra, men eftersom vi har gift oss så har det blivit några fler vilodagar den senaste månaden än vad jag brukar ha. Dessutom blev jag förkyld! Jag har inte varit förkyld på mer än ett år och mitt mål att slå förra året med endast en sjukdag sprack. Fast jag har kunnat träna ändå – bland annat kom Stockholm Roddförenings Britta Pivac till Norrtälje för en dag och rodde med mig! Det var superkul och bra med sparring, dessutom bra att vänja sig att ro med andra båtar intill sig. Det kan vara bra inför dagens lopp!

Laddade till tusen!

Tillbaka på svensk mark igen! I natt kom vi innanför dörren kl. 3 och först nu, såhär framåt kvällen, har jag börjat inse att jag varit i Italien! Dagarna gick i ett! Eftersom vi inte kom bland de två första i vårt försök på fredagen fick vi ro uppsamling på lördagen. För att garantera att alla båtinställningar var som vi ville gick vi ut och rodde ett pass både före och efter varje lopp. Inget konstigt med det egentligen, men det blev ganska många turer fram och tillbaka till vårt hotell! Italien som ju dessutom är ett litet ”siesta -land” blev allt ganska utdraget. Vi fick vänta länge på bussar, länge på maten- så dagarna gick riktigt fort! Mina och Petters föräldrar som var på besök hann turista lite mellan loppen, vi hann mest se banan. Jag var nöjd ändå, jag hann både prata massa italienska samt gå i mataffärer (jag älskar att strosa och ”turista” i mataffärer utomlands! En liten dietiststörning kanske?)!

Vi kom tyvärr inte till A-final på lördagens uppsamling, däremot fick vi till en topprestation. Både tekniskt och fysiskt klarade vi av att prestera på topp tillsammans. En härlig känsla!! Visserligen gör det ont att pressa sig så hårt, men det är ju det rodd handlar om – att ta ut sig så mycket man kan. Vad vi märkte var att vi var ordentligt både start- och spurtsnabba, men att vi behövde vara mer på bettet under hela loppet, alltså under loppets andra och tredje 500-meter.

På söndagen var det B-final och återigen fick vi till en maxprestation. Underbart!!! Vi har fått till världens bästa starter och kunde göra ännu en sådan och vårt mål med dagens lopp, att aldrig gå ner i en för låg ”racepace” lyckades vi med, vi var offensiva hela loppet och klarade även av en spurt. Det var ganska lätt att vara offensiv hela vägen egentligen eftersom att vi hade fransyskor bredvid oss hela vägen!! Dessvärre klarade vi aldrig av att spurta förbi fransyskorna, även om vi verkligen försökte. Det blev en andra plats i B-finalen helt enkelt.  Jag är jättenöjd med hur vi arbetade tillsammans under loppet och att vi lyckades höja oss lite varje dag!

Laget

Nu är vi på plats i Varsese!  Vi kom hit i onsdags och har hunnit ro några pass. Vädret har varierat en del och vi har fått prova på både lugnare vatten och rejäl sidvind. Vi har även ätit både pizza och pasta och jag har dammat av min italienska och gjort mig förstådd både här och där .

Imorgon fredag går vårt försök kl. 11.54. Sedan blir det lopp både lördag och söndag! Petters föräldrar är på plats också och imorgon kommer mina! Idag hann jag även krama om vår vän Calle en snabbis vid banan. Underbart med allt stöd!

Japp! Återigen tog det sin lilla tid för mig att uppdatera vad som händer! Åskan slog ner hemma så vi har inte haft internet på två veckor! Jag skulle ju kunna använda internet på jobbet, men ofta vill jag iväg direkt till träningen när jag slutar. Både för att det är roligt att träna och för att om jag alltid är på jakt efter tid hemma. Det har blivit ganska lite av den varan de senaste månaderna!

SM-silver!

Helgen den 24 – 26 augusti var det de Svenska Mästerskapen i rodd i Farsta i Stockholm. Tävlingarna inleddes med singelloppen där jag i försöket gick direkt till A-final och slapp uppsamling. Det var jätteskönt!  Jag har inte rott särskilt mycket singel denna sommar eftersom fokus varit rodd i lagbåt. Mina förväntningar på min båtfart var därför extremt låga. Därför var det extra roligt när jag i finalen lyckades hålla en bra fart hela vägen! Efter en dunderspurt de sista 750 metrarna slutade jag på andra plats – bara 5 sekunder från Frida Svensson som ju kom 10:a på OS! Jättekul! Så nära henne har jag aldrig varit förut, framförallt inte på ett OS-år då man kan förutsätta att hon är i superform! På tredje plats kom Filippa Kärrfeldt. Hon gjorde en bra start och hängde på bra hela vägen. Starkt jobbat av en första års senior!

Charlotte och jag fixar inställningar

På söndagen rodde Charlotte och jag dubbel! Vi hade tränat ett pass innan, på spegellugnt vatten och fick till det jättebra! På tävlingsdagen kom vi först in i försöket gick direkt till final. Tyvärr blåste det upp på eftermiddagen och vår båt som var ämnad för en besättning med medelvikt på 60 kg låg alldeles för lågt i vattnet. Våra årblad fastnade i vattnet vid varje drag och vi kunde inte ro helt enkelt. Så är det när man ror i en liten förening, det saknas material. Det känns jättetråkigt att vi inte fick en ärlig chans – jag är övertygad om att vi stått på högst upp på pallen om vi hade haft en båt ämnad för vår vikt. Men det är så det är, vi slutade femma efter ett fruktansvärt lopp med hemsk rodd. Det är riktigt tråkigt och det känns bra att både Charlotte och jag ska till EM nu om ett par veckor för att ro i fyrskuller. Vi sla låna en båt – som ska vara oss perfekt! , Lite tråkigt är det att de ny landslagsdräkterna som vi hört mycket om i vintras och fick ”modevisade” för oss i våras inte tryckts upp i vår storlek! Riktigt snygga är de!

I helgen hade vi en träningshelg här i Norrtälje där vi övade i fyrskullern! Det var jätteroligt! Jag missade  ett träningspass då jag blev bortrövad under lördagen! Istället fick jag träna dans i världens roligaste möhippa!!

Nu till helgen är det dags igen för ännu en träningshelg och på onsdag nästa vecka drar vi till Varese! Jätteroligt är det att mina och Petters föräldrar följer med ner för att heja på oss!  All stöttning man kan få är ovärderlig!

Nu är det klart! Vi får åka till EM! Det blir en fyrskuller där jag ska ro med Maria från Öresjö SS, Veronika från Strömstads roddklubb och Charlotte – som numera ror för Norrtälje Roddförening! Jätteroligt ska det bli!!! Tävlingen äger rum i Varese i norra Italien den 15e september, vilket är en exakt vecka före Petters och mitt bröllop. Det blir intensiva dagar!

En annan superrolig nyhet är att jag blivit uttagen till att delta i tävlingen Head of the Charles i Boston den 20e oktober. Jag har varit där förut och tävlat i en fyra med styrman år 2009 med Uppsala Roddarförening i Uppsala Universitets regi. Vi kom på plats fyra bland alla klubbåtar vilket såklart var superkul. Sträckan är fem kilometer på Charles river mitt inne i Boston, en riktigt läcker sträcka. Framförallt kommer jag ihåg att vi fick ro under många broar. Ska se till att lära mig sträckan riktigt bra så att det går så fort som möjligt! Motståndet är hårt med bland andra USAs vassaste singelroddare Genevra Stone som kom 7a på OS.

En av broarna att ro under på tävlingen Head of the Charles i Boston

Först är det dock SM på tapeten – redan nästa vecka! Jag kommer att ställa upp i min singel Nella första dagen. Det har blivit en hel del lagbåtar för mig denna säsong och framförallt de senaste veckorna så min singelform är inte den bästa, det hade varit roligt att vara förberedd, men samtidigt är det ju EM som är fokus för tillfället. Jag ska även ro dubbel med Charlotte som ju numera ror för vår förening! Ett lopp jag ser extremt mycket fram emot!

Nu är uttagningarna inför EM över! Förbundskapten Leif Pettersson, assisterande tränare Petter och fyra tjejer från landslaget samlades i Farsta i helgen för att ”ro mot klockan”. Bland roddare är uttrycket ”ro mot klockan” inget märkvärdigt, men jag har märkt att det inte alls är självklart för ”icke-roddare” vad det betyder. De flesta förstår inte alls! Min kompis Lisas första kommentar var ”hoppas ni vinner mot klockan!”.  Naturligtvis borde jag ha sagt ”klara av att ro under en viss tid”.

Maria, jag, Veronika och Challan

I alla fall, vi samlades på Farsta på fredagkväll då vi gick ut i fyrskuller och tränade tillsammans. På lördag förmiddag fick vi ännu ett träningspass och på eftermiddagen rodde vi mot klockan. Loppet gick jättebra och vi var eniga i båten om att det var det bästa vi någonsin rott tillsammans! Sen, på söndagen, rodde Maria och jag i dubbeln och fick en superlopp tillsammans! Det kändes så stabilt att jag ibland fick se mig omkring för att vara säker på att vi verkligen satt i en båt. Det kändes som att jag satt på land på en roddmaskin!  Jätteroligt att vi lyckades få till stabil rodd två dagar på raken!

Än så länge vet vi inte om vi får åka till EM. Om det inte blir av måste jag säga att vi fick ett riktigt fint avslut på säsongen med dessa två kanonlopp. Vi har haft riktigt många uttagningshelger denna vår och sommar med många pass tillsammans. Utan alla dessa pass hade vi nog inte fått till den rodd som vi lyckade prestera nu på Magelungen.

Martin, Petter, jag, Challan och Maria

Mellan onsdag och söndag förra veckan hade vi en träningssamling här i Norrtälje. Öresjös Maria Wilgotsson kom hit och tillsammans med Avestas Charlotte Andersson fick vi några superbra pass på Lommaren.  I följebåten fick Petter sällskap nästan varje pass, vår tynglyftningstränare ville vara med och titta på roddteknik, det ville även våra klubbkamrater Calle och Martin och även Charlottes sambo Daniel. Jätteroligt med ett sådant engagemang utifrån!

Det blev en hel del intervaller! Även om vi inte körde särskilt många intervaller per pass hann jag bli riktigt sliten, så jag har sett till att jobba ganska lite denna vecka för att få en bra återhämtning. Jag jobbade en del under träningshelgen, men jag hann ändå följa OS! Det finns så himla många sporter man skulle kunna hålla på med och jag leker ofta med tanken att jag höll på med någon annan sport. För tillfället är det stavhopp jag skulle vilja prova på, men jag hade nog också ha gillat att vara kulstöterska.

Maria och jag i dubbel

Eftersom jag är med i Norrtelje Tidnings ”OS-panel” gäller det att hänga med i vad som händer under OS. Maria hjälpte mig en hel del när hon var här, hon hade koll eftersom hon satt hemma och tittade på OS när jag var på jobbet.

På onsdag kommer Maria tillbaka hit för mer rodd! Nästa helg är det nämligen dags för oss, Charlotte och Veronika att ro i Farsta mot klockan. Ror vi tillräckligt fort får vi kanske åka till EM vilket vore kul!

Lustigt hur svårt det kan vara att uppdatera denna sida! Jag som nuförtiden jobbar med en hemsida som jag uppdaterar nästan varje dag (www.roslagen.se), jag borde kunna skriva lite oftare. Det är väl på grund av att jag sällan kan skriva när jag är hemma – oftast packar jag väskor, fixar matlådor, tvättar eller ligger utmattad i fosterställning i soffan efter hårda och långa pass. Jag har ju iofs inte varit hemma särskilt mycket, nästan varje helg sedan mitten av mars har jag varit bortrest! Det är galet!! Förrförra helgen var jag ute i skärgården och paddlade kajak. Det var en fantastiskt rolig helg, men jag kom fram till att rodd är mer än tusen gånger bättre än paddling, även om sporterna påminner mycket om varandra.

Uttagningar i lagbåt

I helgen var jag nere i Ryrsjön med våra tränare Petter och Leif, vår förbundskaten och de andra tungviktstjejerna i landslaget för uttagningar till båtar som ska kvala till EM. Det var vår tredje uttagningshelg där nere sen i maj. Som vanligt hade vi bra stämning och mycket rodd! Om ett par veckor är det dags med uttagningar igen – då en uttagning till EM. Om vi ror tillräckligt snabbt kommer vi kanske ta oss dit. Det vore jätteroligt!!  .