Nu är jag hemma igen efter denna OS-uttagningsperiod (om den OS-plats som jag kvalade till Sverige på VM i fjol). För mig blev det totalt 6 lopp på 11 dagar; först 2 uttagningslopp i Tjeckien och sedan 4 lopp under världscupen i Varese.

Uttagningsloppen i Tjeckien

Det var de interna loppen mellan oss svenska tjejer som är med i Svenska Roddförbundets elitgrupp. Det första loppet gjorde jag på tiden 7,29 (10 sek före tvåan) i medvind, det andra loppet gjorde jag på tiden 7,43 (11 sekunder före tvåan) i lätt motvind. Rodden kändes bra, men vi gjorde några tekniska justeringar mellan lopp 1 och 2 vilket jag tror var toppen för min rodd.

Världscupen i Varese

Försöket: Jag behövde vara först över mållinjen för att gå vidare direkt. Jag gick ut hårt och låg vid 1000 meter tvåa. Jag vet att jag är spurtstark, men det är även min konkurrent så jag gjorde bedömningen att det kunde kosta för mycket att chansa på en första placering. Hon som vann försöket vann även A-finalen och tog alltså guld.

Uppsamlingen: De 2 första gick till A/B-semifinal vilket jag var inställd på. Efter en spurtstrid kom jag först över mål och gick till semin.

Semifinalen: Loppet gick bra och jag låg med bra fram till ca 1250 rodda då jag fastnade med en åra i vattnet och stannade båten. Jag försökte starta upp snabbt, men rodden blev ganska stressad och det kändes inget vidare. Med tanke på hur det kändes var tiden 7,37 en helt ok tid. Jag slutade 5a och var fruktansvärt besviken efter loppet.

B-finalen: I ganska tuff motvind låg jag 3a efter 1500 meter och hade vittring på en topp 8a plats (vilket krävs för att få godkänt att få åka på OS). Dessvärre tappade jag trycket och förmådde inte hålla i placeringen och slutade 5a, drygt 4,5 sekunder från 8e platsen.

Självklart känns det surt att jag dog se sista 500 metrarna – sååå nära min dröm! Samtidigt är jag nöjd med att jag så här tidigt på säsongen gör riktigt bra tider – jag har gjort 7.29, 7.30 och 7.37 i ganska kallt vatten och jag är övertygad om att jag ska kunna kapa dessa tider med en hel del på tävlingarna framöver. Nu är det bara att träna vidare för att höja nivån ett litet snäpp till – det är nära nu. Jag vill tacka Petter för allt otroligt stöd han visat mig under tävlingarna samt Britta, världens bästa lagkamrat som alltid (såväl hemma som ”på distans”) finns där!

Passar även på att tipsa er som får hem tidningen Vasalöparen att kika efter en artikel om fettladdning av mig. Där ger jag i egenskap av Arla hälsocoach råd på hur man vid sidan av kolhydratuppladdning kan fettladda.

Nu är vi på plats i Varese, Italien, redo för årets första världscup (den första av totalt tre). Tider för varje lopp är lite klurigt att ge, eftersom att de kan ändras, så kika gärna innan här på World Rowings hemsida så att ni har rätt tid. Vill ni följa loppet live går det här.

Följande tider är de som gällde torsdag 14/4:

Notera att tiderna för finalerna på söndag har ändrats.

Fredag 15/4

Försök: Kl. 10:00, kl. 10:05, kl. 10:10 & kl. 10:55. Jag ror kl 10:10. Först i mål går direkt till A/B-semifinal, övriga går till uppsamling.

Uppsamling: Kl. 15:20, kl. 15:25, kl. 15:30 & kl. 15:35.

Lördag 16/4

D-final: Kl. 10:00.

C-final: Kl. 10:20.

A/B-Semifinal: Kl. 13:56 & kl. 14:03. Jag ror kl 13:56.

Söndag 17/4 ÄNDRADE TIDER!

B-final: Kl. 9:50.

A-final: Kl. 13:03.

Varese

Det blir ett starkt startfält med flera olympiska mästare. Klassen har 24 anmälda roddare och är därmed den båtklass som har näst flest deltagare. Här är de som är anmälda att delta i women’s single sculls. Provisoriskt program (från den 14/4) för samtliga lopp finns här.

Vi hörs! Ciao!

I Tjeckien

Träningslägret i Tjeckien fortsätter och de två veckor vi har varit här har passerat riktigt fort. Det är tionde (!) gången som jag är här i Racice på träningsläger och jag måste säga att det känns lite som hemma. När jag tänker på det har jag nog tillbringat fler dagar av mitt liv här än i vårt sommarställe. Lika lustigt är det att jag trots de 14 dagar jag har varit här, faktiskt inte lämnat området en enda gång. Jag har varit vid roddbanan, styrketräningslokalen, konferensrummet, sovrummet eller matsalen hela tiden. Precis som vanligt på träningsläger med andra ord.

Britta har åkt och är nu hemma och tränar. Hennes båt och åror har också kommit hem och för tillfället tränar hon i Stockholm. Så fort Petter och jag är hemma ska vi träna tillsammans på Lommaren eller i Norrtäljeviken igen.

OS-uttagningar

De första steget i de svenska OS-uttagningarna har varit, alltså uttagningen om den OS-plats som jag tog till Sverige på VM i fjol. Det var totalt två lopp och som vanligt i april var det ovant att tävla. Det gick ändå bra och det känns skönt att ha gjort dessa lopp inför världscupen i Varese nästa helg.

Vår vän Aram Lemmerer från Wien (grundaren till Biorower) har också varit här en sväng för att titta till min rodd och ge några fler tips till både Petter och mig. Han har varit här förut, senast var för ett par år sedan på tävling med det roddarlag han tränar.

Världscup 1, Varese

På onsdag åker vi vidare till Varese i Italien för att tävla i årets första Världscup (den första av totalt tre). Här går det att följa loppen och läsa om all möjlig info. Provisoriska starttider, som kan komma att ändras, för women’s single scull är:

Fredag 15/4

Försök: Kl. 10:00, kl. 10:05, kl. 10:10 & kl. 10:55. Jag ror kl 10:10.

Uppsamling /kvartsfinaler: Kl. 15:20, kl. 15:25, kl. 15:30 & kl. 15:35.

Lördag 16/4

D-final: Kl. 10:00.

C-final: Kl. 10:20.

A/B-Semifinal: Kl. 13:56 & kl. 14:03.

Söndag 17/4

B-final: Kl. 10:30.

A-final: Kl. 14:33.

Det blir ett starkt startfält med flera olympiska mästare. Klassen har 24 anmälda roddare och är därmed den båtklass som har näst flest deltagare. Här är de som är anmälda att delta i women’s single sculls. Provisoriskt program för samtliga lopp finns här.

Dessa veckor är onekligen spännande och jag vill passa på att sända mina varmaste hälsningar till alla er som stöttar mig. Det betyder jättemycket och jag är så tacksam för allt stöd!

Vi hörs! Ciao!

Jag, Aram, Britta och Petter före träning

Vi fick tio suveräna dagar i Wien där Britta och jag fick ovärderlig hjälp av Aram (grundaren till Biorower). Träningen var jättebra och både tekniskt och fysiskt utvecklande. Dessutom hade Petter och Aram några riktigt bra samtal om teknik och de kunde utbyta tankar och idéer. Eftersom att jag hade tränat väldigt mycket och hårt i Portugal fick jag en aningen lugnare träningsperiod i Wien. Även om jag tränade två pass per dag var de ganska teknikbetonade och det kändes bra att komma upp till ytan igen!

På plats träffade vi även svensk-österrikiska Sara Lambing, född Karlsson, och hennes son Sixten. Senast vi träffade dem var på VM i somras då hon satt i den österrikiska lättviktsdubbeln. Det var superroligt att träffas och uppdateras lite!

Vår Wienvistelse gick mot sitt slut och Britta och jag flög hem medan Petter körde bil  med våra båtar. De tidigare resorna han har gjort med båtarna (Sverige- Portugal och senare Portugal-Österrike) körde han tillsammans med Brittas man Nik. Denna gång satt han ensam i bilen och det kändes lite tufft att släppa iväg honom, men det gick bra! Han passade på att köra via tjeckiska Racice för att lämna våra båtar inför landslagsläger och sedan fortsatte han hem.

Väl hemma hann vi fira påsk, träffa några vänner och sedan var det dags att åka iväg till Tjeckien för mera roddträning. Här kommer vi att vara i två veckor nu och mer än träningsläger kommer det att vara uttagningslopp för den OS-plats som jag tog till Sverige på VM. Det är första gången som jag är med om OS-uttagningar så det blir något att lägga till i min ”bucket list”.

Träningen har gått bra här och jag börjar känna mig piggare och starkare än vad jag kände mig för ett par veckor sedan. Mer än landslaget är fler roddare från Sverige här vilket är roligt. Eftersom att vi alla delar ett roddintresse finns det alltid något att prata om.

Om några dagar åker Britta hem vilket känns riktigt tråkigt. Jag kommer att sakna henne hur mycket som helst och är så himla glad för de fina veckor vi har fått tillsammans i år. En bättre vän och träningspartner får man leta efter!

Britta, jag och våra män före deras resa genom Europa

Efter fyra veckor rodd i Portugal riggade Britta och jag av våra båtar och lastade dem på bilen för avfärd mot Wien. Våra män, Petter och Nik, körde sedan båtarna de 280 milen från Montemor o Velho till Wien. Snacka om att vi har män som stöttar oss i våra intressen, de är helt otroliga som alltid ställer upp.

Medan de satt i bil flög Britta och jag hit till Wien från Lissabon. Måste bara nämna att det var den mest smidiga resa jag någonsin upplevt. Vi tog taxi till Montemor o Velho till byn Alfarelos, där det går tåg till Lissabon. Väl i Lissabon tog vi t-bana till flygplatsen. Efter flygresan till Wien blev vi hämtade av Biorowers grundare Aram Lemmerer och skjutsade hem till honom, och hans Ulrike, för att äta middag och sova där första natten. Allt detta utan varken väntetider eller stress, allt bara flöt på hur bra som helst!

Efter en första natt hos Aram bor vi nu i en lägenhet som vi hyr genom Airbnb. Lägenheten ligger mitt i Wiens centrum och bara 10 minuters löpning från klubben där Biorower håller till. Våra båtar ligger ca 20 minuters bilresa från lägenheten intill Neue Donau. Vi tränar alltså både i båt och på Biorowern. Dessutom hinner vi med en del löpträning och styrketräning också. Läs mer på Brittas blogg på brittapivac.com.

Petter och jag har varit här i Wien många gånger förut och det var tack vare vår svensk-österrikiska vän Sara Lambing (Karlsson) vi fick kontakter hit. Sedan vårt första träningsläger här 2009 har vi arbetat mycket med Biorowen och valt att komma tillbaka ofta. Vi trivs riktigt bra här och extra roligt är det såklart att Britta är med denna gång!

Efter nästan fyra veckor av stenhård träning i Portugal börjar jag längta efter en lugnare period. Träningen har gått riktigt bra och precis som vår senaste vistelse här (i januari) har det blivit många kilometer av rodd och löpning. Det är fantastiskt att få sitta i båten varje dag och jag är jätteglad över att få vara här, speciellt med detta härliga gäng!

Förra veckan var Brittas föräldrar Barbro och Staffan på besök. Mer än att spana i fåglar, turista i olika städer och umgås med oss var de även med vid roddbanan och hjälpte till. Bland annat hängde Staffan på Petter i sitt projekt att vaxa våra båtar. En ovärderlig hjälp såklart! Lagom till att de skulle åka hem kom Brittas man Nik hit, jättekul! Läs gärna mer på hennes blogg på www.brittapivac.com

Här är lite bilder, inser att jag mest har foton från vår tur till havet under en viloeftermiddag!

Britta och jag tränar explosivitet

Utöver rodd och löpning har vi även tränat ett par pass styrketräning i veckan, framförallt explosiv styrketräning där Britta och jag har fått hoppa i trappor, på läktare och upp på murar. Jag har fått en del tips av Lassi Karonen i den här biten. Hans stöd betyder förresten oerhört mycket för mig och jag är så tacksam för att han engagerar sig i min satsning. För egen del är jag ingen ”hoppare” av naturen, har liksom inte insett tjusningen med att hoppa, oavsett om det ska vara högt eller långt. Under min uppväxt tävlade min tvillingbror i höjdhopp och det var  alltid han som skötte hoppandet. Sedan jag började träna rodd har jag haft en hel del hoppande på träningsprogrammet och jag har alltså först nu, på senare år, lärt mig hur man gör. Dessutom tycker jag att det är ganska kul, även om jag har en bit kvar till min tvillingbror Oscars ”hoppkontroll”.

Om några dagar åker vi till Wien för att arbeta med Aram Lemmerer (en av grundarna till den fantastiska roddmaskinen Biorower). Han var här en sväng i januari och nu ska vi fortsätta samarbetet. Vi hoppas även få möjlighet att stråla samman med den svensk-österrikiska roddaren Sara (Karlsson) Lambing. Vi brukar träffas när vi är i Wien och våra möten ger mig alltid massa energi!

Foto Britta Pivac!

Det känns lite sorgligt att lämna Portugal eftersom att vi trivs oerhört bra här, men jag kommer absolut åka hit och träna både i höst och i vinter igen, vilket gör att det känns lite lättare. Jag kan verkligen rekommendera Montemor o Velho för er som vill få riktigt bra roddträning på en jättefin bana i en härlig och varm miljö. Det är lätt att få nya vänner här och vi känner oss väldigt väl omhändertagna.

Tack till er alla som följer min blogg, stöttar mig och skickar hälsningar och pepp!

Det betyder massor!

Britta och jag tränar explosivitet

Efter några lugnare veckor hemma (i och för sig med en del roddmaskinstest på schemat) är vi nu tillbaka i Portugal för mer rodd. När vi kom ner hade det varit extrema översvämningar här vilket påverkade hela regionen. Här var många vägar avstängda och de risodlingar som finns överallt i regionen var helt täckta av vatten. Det är på sätt och vis tur att det är en vattensport vi sysslar med, för vi kunde ju ro trots att det var översvämmat överallt. Det tog en vecka för vattnet att sjunka undan och det mesta verkar vara tillbaka i normalläge nu.

Träningen har gått riktigt bra och både Britta och jag ser fram emot morgondagens vilodag. Min kropp är väldigt sävlig just nu, den liksom lyder inte helt, något som en vilodag brukar kunna råda bot på.

Norrtäljes idrottsgala har förresten varit och Petter blev årets ledare! Med tanke på hans stora insatser för både mig och många andra känns det riktigt bra. De kategorier som jag var nominerad i, alltså årets kvinnliga idrottare (som bedömdes av en jury) samt Guldankaret (som dels utsågs av en jury och dels av telefonröster från allmänheten) gick till EM-guldmedaljören Caroline Roos respektive SM-silvermedaljören i fälttävlan Louise Hiort af Ornäs.

Petter på Idrottsgalan. Foto: Johan Wahlgren

Att uppmärksamma tränar- och idrottsprestationer är en superbra idé. Speciellt med tanke på att idrott ofta kräver många, många timmars ideellt arbete. Kvällen bjöd på många skratt och extra roligt tyckte jag att det var att mina föräldrar kom upp till Norrtälje för att vara med samt att våra föreningsvänner Staffan och Victoria dök upp oväntat.

Framöver är det mera rodd och annan träning att vänta. Det är suveränt att kunna fokusera helt och hållet på träningen och återhämtningen. Emellanåt kollar jag på rodd för att försöka förstå en del tekniska detaljer, vilket vi också diskuterar en del i gruppen. Dessutom läser jag en del i boken ”Sport nutrition” av Jeukendrup och Gleeson och så hänger jag med Britta och Petter också!

I lördags var Petter och jag på CrossFit Norrtälje och instruerade i roddmaskinsteknik. Det var jätteroligt och det kändes som att deltagarna fick med sig bra tips! Titta gärna på CrossFit Norrtäljes Facebooksida hur duktiga våra nyblivna roddare är. Efter att vi instruerat körde vi några 500 meters intervaller tillsammans, det var både tufft och kul. Jag hoppas att några blir roddbitna nu!

Jag på mjölkpaket!
(Fotograf Maria Wilgotson)

Nu får ni hålla utkik på mjölkhyllorna, för tillfället är jag nämligen på mjölkpaketen och tipsar om intervallträning. Själv tränar jag en hel del intervallträning, såväl långa som korta intervaller. Just enminutare är något jag gjort en del den senaste tiden, men mer på roddmaskin än i löpspåret. Även om de är väldigt korta intervaller känns de som en evighet när man gör dem, i alla fall när man har gjort några stycken och mjölksyran börjar samlas i benen. För att vara offensiv rakt igenom brukar jag räkna drag. Först fokuserar jag på och räknar de 20 första dragen och sedan de sista 10 till 20 dragen (beroende på hur många drag det blir). Genom att dela upp intervallen i drag orkar jag hålla ihop bättre.

Snart är det dags för Norrtäljes Idrottsgala då det avslöjas vem som blir årets coach, årets kvinnliga idrottare samt vem som får Guldankaret (årets idrottsliga prestation). Spännande! Jag ser jättemycket fram emot galan, där jag hört det ryktas om att Pia Sundhage kommer att vara prisutdelare. Hon är en av mina förebilder och det vore jättekul att få träffa henne vid tillfälle under kvällen.

Ha det gott!

Vinterträningen rullar på bra här hemma! Jag tränar i en oisolerad lokal och har börjat vänja mig vid att ro roddmaskin i minusgrader. Det har jag visserligen gjort i fem år och har bra koll på hur en roddmaskin beter sig under nollan. Redan någon minusgrad behöver jag en handduk på fötterna för att de ska hålla sig varma, och ofta behöver jag ett par vantar. Det är först vid ca 8 minusgrader som roddmaskinen påverkas av kalla temperaturer. Siffrorna på displayen börjar nämligen försvinna! Dessutom fryser vatten som hamnat på slejdbanan till is (och svett….) och blir små gupp när man ror. Även om det finns vissa nackdelar att träna i kyla kan det också vara väldigt skönt. Till exempel vid långintervaller när man producerar riktigt många watt och därmed värme. Tack vare kylan behöver håller man kroppstemperaturen lätt, utan att behöva svettas flera liter!

Bild från förra årets instruktion på CrossFit

På lördag ska jag instruera roddmaskin på Crossfit i Norrtälje och då kommer jag att träna inomhus! Det ska bli roligt att få lära fler bra teknik på ett att världens bästa träningsmaskiner!

Under januari slog jag ett nytt rekord – i antal tränade timmar på en månad. Det förklarar delvis varför jag inte varit jätteaktiv på denna blogg, jag har tränat helt enkelt :D. Det blev 117 timmars träning för mig i januari, träning som fördelats på rodd, roddmaskin, löpning, cykel och styrketräning. Även Britta slog rekord i antal timmar under januari så vi är båda två ganska nöjda.

Allt är inte uppåt just nu. Min lagkamrat Britta har fått tråkiga besked avseende hennes satsning och jag lider verkligen med henne. Läs mer här på hennes blogg. Hon är en grundpelare i vårt lag och självklart är det en mycket tung period för oss alla i teamet.

Ciao!

Nik, Britta, jag, Aram och Petter framför hotellet Abade Joao

Nu är vi hemma igen efter tre veckor i härliga Montemor o Velho i Portugal! Vi blev hemskjutsade av våra grannar från flygbussen, som mer än att ha handlat mat till oss skottat farstubron, skottat gångar i gräsmattan samt skottat fram bilen. De är otroliga! Idag är jag ganska trött och njuter av en lugn dag hemma. Jag har i och för sig skottat en del, snön tar liksom aldrig slut.

Lägret var riktigt bra och jag är jättenöjd med hur allt blev. Det blir perfekt med några veckor i Sverige nu innan vi åker tillbaka för mer rodd. Då ska jag arbeta vidare med de tekniska detaljer som jag tror kan ge mig mer fart i båten.

Innan vi åker ner igen kommer jag att vara med på Norrtäljes idrottsgala! Fram till den 24e januari går det att rösta på vem som ska få Norrtäljes Guldankare, vem som tilldelas det avgörs dels av en jury och dels av röster. Läs mer om alla fina prestationer och om hur man röstar här!

Montemor o Velho