Efter 12 dagars rodd i Tjeckien är jag återigen hemma i Norrtälje. Som jag skrev i förra inlägget var det det bästa Tjeckienläger jag någonsin varit på – jag är hur nöjd som helst med allt! Träningen var suverän, vädret gav mestadels strålande sol och lagom med vind vilket gav jättebra teknikträning. De tekniska detaljer som jag ville sätta fick jag till! Passar på att tacka Janne, Lida och Petter för ert tålamod (om ni råkar läsa).
På hemmaplan har jag hunnit med en utbildning samt hållit en lunchföreläsning om mat vid träning på Arlas kontor i Stockholm. Det gick bra och jag fick några bra frågor att knäcka (om mat vid träning alltså). Sedan var jag hemma i helgen – den första hemmahelgen sen mitten av september vilket var underbart. Även om jag tycker att det är helt ok att bo borta längre perioder är det himla skönt att vara hemma också där man kan tvätta när man vill, äta det man vill och springa på slingriga skogsvägar!
Eftersom att Petter har jobbat mycket den senaste tiden har vi mest ägnat oss åt landträning, där Petter har coachat när han varit hemma. När det är så kallt ute som det är nu är det en säkerhetsrisk att ro utan följebåt nämligen. Landträning är alltså löpning, cykling, roddmaskin och styrketräning. För det behöver ju inte Britta ta sig till Norrtälje vilket betyder att hon och jag tränat en del själva på våra håll. Det har minst sagt varit lite jobbigt att inte ha henne intill – i Tjeckien rodde vi nästan varje pass bredvid varandra och där var ju även Nik och Veronika med till stora delar. För att minska separationsångesten brukar vi smsa varandra före passen med lite ”peptalk” vilket har hjälpt mig massor.
Nästa vecka drar jag iväg till Kanarieöarna tillsammans med ett par hundra andra atleter från hela Sverige. Jag ska nämligen åka på ”Olympic Camp” som arrangeras av SOK i förberedelserna inför OS nästa år. Det ska bli jättekul såklart, även om det inte kommer att bli någon rodd utan bara roddmaskinsträning. Kläder att ha på sig på utresan har jag redan fått, från HM, så att alla som åker ser likadana ut. Britta följer ju tyvärr inte med, men garanterat kommer jag att smsa henne före passen där med, så att inte separationsångesten blir alltför stor!