Nu är jag hemma igen efter världscup II i Schweiziska Lucerne. Mer än världscup var detta det sista momentet av nästan 2 månaders OS-uttagningar (till den OS-plats som jag kvalade till Sverige på VM i fjol). Ända sedan vi fick höra att det skulle bli en intern uttagning om platsen har både min tränare Petter och jag arbetat extremt hårt för att jag ska utvecklas och kunna prestera bra nu när det gällde.

Under våra första uttagningslopp var jag klart snabbast av oss svenskor, men min placering på världscup I blev 11, vilket resulterade i att Roddförbundets landslagsledning ville se ännu en tävling. Nu i helgen var det alltså dags igen för oss svenskor att tävla och återigen var jag snabbast. Jag fick till tre bra lopp (jag var inte var helt med i huvudet i semifinalen) och visade ännu en gång att jag håller bra farter över banan. Mitt slutresultat var en 9e placering, bara några hundradelar från en 8e placering, vilket är mitt bästa världscupsresultat någonsin. Resultatet räckte även till för att landslagsledningen skulle nominera mig till OS-platsen.

Från Göteborgs Posten

I övrigt var vistelsen i Lucerne en bra och ganska lugn vistelse. Det regnade en del och jag blev ganska blöt under både semifinal och final, men det var inget jag egentligen tänkte på förrän jag kom hem och packade upp ca 1 kg lervälling ur väskan.

Jag vill passa på att tacka vår svenska hejarklack som var på plats! Bland dem var min tvillingbror Oscar som ju bor i Schweiz och som jag inte sett sedan VM, där han också var med som stöd. Det var ett kärt, om än kort, återseende innan jag flög hem.

Nu väntar vi med spänning på besked från Sveriges Olympiska Kommitté med besked om huruvida jag får åka till Rio eller inte. Hur det än går är jag jättenöjd över det arbete vi har gjort sedan VM och med min insats under hela uttagningsprocessen! Sedan april har det blivit totalt 13 lopp för min del och nu ser jag nu fram emot att få komma in i grundträning igen med större volym, mer styrketräning samt fler låg- och medelintensiva träningspass.